Energiprestandatal och nya klasser A0–G
Så räknas energiprestandatalet och så fungerar nya energiklasserna – med exempel för Kristianstad och Hässleholm.
Primärenergitalet är ersatt av energiprestandatal (Etal), i kWh per m² Atemp och år.
Så räknas Etal
Energin för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten, ventilation och viss fast belysning multipliceras med en viktningsfaktor per energibärare och delas med Atemp. Viktningsfaktorer: el 1,8 · fjärrvärme 0,7 · fjärrkyla 0,6 · förnybara bränslen 0,6 · fossila bränslen 1,8. Uppmätt energi normalårskorrigeras och normaliseras till kategoritypisk användning (KTA). Egenproducerad solel räknas inte in.
Nya klasser
Tidigare var klassen en procent av nybyggnadskravet. Nu har varje byggnadskategori fasta gränser som beror på kommunens geografiska justeringsfaktor (Fgeo), och småhus delas dessutom in efter storlek (under 90, 90–130 och över 130 m²). A0 är nollutsläppsbyggnad.
Exempel: småhus över 130 m² (högsta Etal per klass)
| Klass | Fgeo 0,8 (t.ex. Kristianstad, Bromölla) | Fgeo 0,9 (t.ex. Hässleholm, Osby, Östra Göinge) |
|---|---|---|
| A | 68,2 | 74,6 |
| B | 84,0 | 92,0 |
| C | 99,8 | 109,4 |
| D | 115,6 | 126,8 |
| E | 131,2 | 144,1 |
| F | 153,8 | 168,9 |
| G | över F | över F |
Värdena är vår uträkning ur bilaga 1 i BED 13 – den slutliga klassen sätts i Boverkets formulär.
Vad betyder det?
Ett nytt småhus som precis klarar nybyggnadskravet (ca 75,6 kWh/m²år med Fgeo 0,8) hamnar i klass B i stället för C som tidigare. Gamla och nya deklarationer går därför inte att jämföra rakt av.
Källor: BFS 2026:9 (energihushållning, viktningsfaktorer, Fgeo bilaga 3), BFS 2026:10 (BED 13) bilaga 1.